Watchmen

Titel: Watchmen
Utgivare: Warner Bros.
År: 2009
Produktionsland: USA
Genre: Action, Fantasy, Sci-Fi, thriller,
Regissör: Zach Snyder
Skådespelare: Malin Akerman, Jeffrey Dean Morgan, Patrick Wilson, Billy Crudup, Matthew Goode, Jackie Earle Haley,
Var: Bio
Med: Sambo

Watchmen utspelas på 80-talet i en alternativ verklighet där Nixon är inne på sin fjärde presidentperiod och USA vunnit Vietnamkriget. Spänningarna mellan USA och Sovjetunionen har ökat markant och det enda som hindrar ett nukleärt krig att bryta ut är Sovjets rädsla för Dr Manhattan, en vetenskapsman som genom en freak accident (bland annat) fått förmågan att se sin egen framtid samt att böja material efter sin vilja.

Filmen handlar om två omgångar superhjältar, de ursprungliga Minutemen och de som tog över deras roller och blev Watchmen (om jag har förstått detta rätt). Sedan 1960-talet har det funnits en lag mot maskerade hämnare som tar lagen i sina egna händer, så när filmen tar vid är alla hjältarna pensionerade och lever normala liv. Alla förutom Dr Manhattan som arbetar för staten inför ett nuklärt krig, samt den mystiske Rorschach som vägrar släppa taget om brottsbekämpning.

När den pensionerade superhjälten The Comedian mördas i sitt eget hem beslutar sig Rorschach för att utreda händelsen. Han börjar misstänka att någon försöker ta kål på de maskerade hämnarna, så han tar kontakt med sina gamla kollegor, Night Owl II, Dr Manhattan och Silk Spectre II för att varna dem. De kvarvarande hjältarna enar sig för att finna The Comedians mördare, men desto mer de gräver i fallet desto mer inser de att någonting inte står rätt till. Spåren leder dem slutligen till en mycket mörkare och mer diabolisk plan än de någonsin kunnat tänka sig, och de inser att de återigen måste ta på sig maskerna för att rädda världen - och sig själva.

Watchmen är inte en typisk superhjälterulle utan har en mörkare underton fylld av blodsplatter, benknäckande, gutting, och full frontal nudity. Zach Snyder är inte rädd för tabun utan provocerar istället med grovt våld mot kvinnor, hud som slits upp, yxor i huvudet och mer... Detta varvas med lugnare tillbakablickar, djupa filosofiska diskussioner och x antal konstpauser, som addar upp till helhetsbilden: en tung och STOR actionthriller med precis rätt avvägning allvar, skämt, blod, drama och plot.

Det bästa är nog att filmen - trots dess storhet - har en skön självdistans och tar inte sina hjältar på för stort allvar (som de tidiga Batmanrullarna *ryser*). Dessa superhjältar är som vanliga människor och besitter egentligen inga riktiga uttalade superkrafter (förutom Dr Manhattan som jag faktiskt gillade trots hans nakna blåhet). Bäst är dock Rorschach med sin kompromisslöshet och Night Owl II med sin fumlighet och tafatthet. Sen gillade jag förstås vissa scener mellan Night Owl II och Silk Spectre II. Superhjältar men ack så typiskt mänskliga!

Man kan nog säga att denna film vann mig vid hello med sin briljanta opening credits, en sentimental tillbakablick med Bob Dylans "The Times They Are a-Changin" där vi får se de olika turerna efter superhjältarnas pensionering. Siluette mördades i sängen med sin lesbiska älskarinna, Mothman togs in på asylum. Dollar Bill sköts i huvudet när hans cape fastnade i en svängdörr, Captain Metropolis och Hooded Justice mördades också. Det förklarar på ett bra sätt backstoryn för oss okunniga som inte läst serien, samtidigt som det tar en bra avstamp till "nutida 80-tal".

Jag ger denna film fem maskerade hämnare av fem möjliga.